I dagarna har problemet med att studenter hoppar av lärarutbildningen och utbildningens kvalitet hamnat i fokus i media. Rösterna som hörs säger att det är för lätt att komma in på utbildningen, att för många hoppar av och att kvalitén på utbildningen i sig är för låg (SVT Nyheter, 2024a & SVT Nyheter, 2024b). Men för den insatte är detta inte nyheter. Nämnda problem har diskuterats i många år, och en rad åtgärder har initierats. I ett av SVTs reportage intervjuas Peter Honeth, som av regeringen har fått uppdraget att utreda hur lärarutbildningen kan förbättras. Honeth är redan nu öppen med att han vill se att antagningskraven till lärarutbildningarna höjs, med argumentet att de som idag antas ofta har för låga förkunskaper för att klara av studierna (SVT Nyheter, 2024c). Men det finns ett uppenbart problem med Honeths önskan – med höjda krav kommer färre att komma in, och vi behöver fler lärare. Honeths önskan har visserligen ett visst signalvärde – att utbildningen är krävande och viktig. Men det enda hållbara sättet att öka antagningskravet är genom konkurens – att säkerställa att många söker utbildningen.
Och det behöver poängteras att lärarbristen idag är akut. Enligt Skolverket saknar var tredje lärare behörighet (Skolverket, 2023), och redan 2019 larmade SKL om att en tredjedel av landets kommuner helt saknar behöriga lärare i ett eller flera ämnen i grundskolan (Dagens Samhälle, 2019). Prognosen framåt ser inte ljus ut. Visserligen minskar elevkullarna något de närmaste åren, men inte i sådan grad att andelen lärare ökar.
Ett professionsprogram som missar målet
För att få fler att söka till lärarutbildningen är den enda hållbara lösningen att öka attraktionen för läraryrket. Fler behöver vilja bli lärare. Och även här görs satsningar, som det nationella professionsprogrammet där lärare ska erbjudas möjligheten att meritera sig genom olika karriärsteg (Skolverket, 2024). Professionsprogrammet vilar dock på ett grundantagande om att framgång mäts i hur högt man klättrar på en karriärstege. Men läraryrket har historiskt sett byggt på andra mål: att få arbeta med ett ämne man brinner för, att få göra skillnad i elevers liv och att främja deras utveckling. Professionsprogrammet andas en reform utformad av människor med andra drivkrafter än de som ofta finns hos lärare.
Detta speglar ett återkommande problem i skolpolitiken: många av de beslut som fattas och reformer som initieras verkar utformas utan tillräcklig förståelse för skolans verklighet och lärarnas vardag. Det är inte ovanligt att de som initierar reformerna, tillsätter och genomför utredningarna själva inte har arbetat i skolan. Dessa är ofta ekonomer, forskare eller yrkespolitiker. Kompetenta människor. Men också människor som gissningsvis drivs av värderingar som hör hemma i deras kontexter, där karriärstege och meritering är självklara mål. Detta skapar en problematisk klyfta mellan beslutsfattare och det område de beslutar om.
Arbetsmiljön har försämrats
Som någon som arbetat som lärare i 20 år har jag själv sett hur verkligheten i skolan har förändrats. Sedan jag började arbeta som lärare har allt utom lönen blivit sämre. Jag och mina kollegor har fått fler undervisningstimmar, mindre tid till för- och efterarbete, mer administration, fler arbetsuppgifter, samtidigt som vi har mindre budget för läromedel och studieresor. Lokalerna är slitna och dimensionerade för 25 elever – inte för 32, eller 33, eller 34…
Den enda lösningen – men en svår sådan
Den enda lösningen på lärarbristen är att förbättra arbetsmiljön. Det är en enkel ekvation: antingen måste vi lägga mer pengar på skolan, eller så måste vissa uppgifter tas bort från skolan. Problemet är att politiker med möjlighet att göra något åt det hela varken vill göra det ena eller andra. Att genomför behövda reformer och skjuta till de pengar som behövs är obekvämt, och ingen vill ta bort något från skolan som är bra. För de saker som har lagts på skolan är i regel bra saker. Att en elev har en mentor som följer denne genom skolåren är bra. Att arbeta ämnesövergripande med hållbar utveckling är bra. Att ha en stor elevhälsa, erbjuda gratis skolmat, att erbjuda elever egna datorer och ha tillgång till skolbibliotek är bra. Det vore politiskt självmord att skära i dessa. Men till slut brister det. Och brustit har det.
Lärarutbildningens problem – ett resursproblem
Samma sak gäller lärarutbildningen. Det är lätt att peka finger och säga att utbildningen är för dålig, och att det skulle bero på bristande kompetens hos de som arbetar där. Men de sitter i precis samma båt som lärarna i skolan. Som all yrkesutbildning på högskolenivå finansieras denna huvudsakligen av statliga medel, och för svenska lärarstudenter ges betydligt mindre pengar än för andra utbildningar, som exempelvis läkarutbildningen (Universitetskanslersämbetet, 2023). Efter år av ständiga effektiviseringskrav brister det till slut även här. SVT-rapporterna kan ses som ett tecken på just detta.
De satsningar som nu görs på läraryrket och lärarutbildningen missar helt enkelt målet. Att höja kraven på antagning eller införa karriärsteg för lärare kommer inte att lösa lärarbristen. Det som behövs göras är att säkerställa en attraktiv arbetsmiljö och ge utbildningarna de resurser som krävs för att höja kvaliteten. Detta är inte bara en fråga om att locka fler till yrket, utan om att ge både lärare och elever förutsättningarna för att lyckas. Det har de inte idag.
Referenser
Dagens Samhälle. (2019). ”De är utan behöriga lärare i hela ämnen”. https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/de-ar-utan-behoriga-larare-i-hela-amnen/
Skolverket. (2023). Prognos över behovet av lärare och förskollärare. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/skolverkets-utvarderingar-och-rapporter/prognos-over-behovet-av-larare-och-forskollarare
Skolverket. (2024). Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/lararforsorjningen/nationellt-professionsprogram
SVT Nyheter. (2024a, 9 oktober). Enkelt att bli antagen till lärarutbildning – betygen sjunker bland de sökande. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/enkelt-att-bli-antagen-till-lararutbildning-betygen-sjunker-bland-de-sokande
SVT Nyheter. (2024b, 9 oktober). Lärarutbildningen sågas – av lärarstudenten Aron. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/lararutbildningen-sagas-av-lararstudenten-aron
SVT Nyheter. (2024c, 9 oktober). Regeringens utredare vill skärpa antagningskraven för lärarutbildningen. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/regeringens-utredare-vill-skarpa-antagningskraven-for-lararutbildningen
Universitetskanslersämbetet. (2023). Högskolan i siffror. https://www.uka.se/vara-resultat/statistik/hogskolan-i-siffror